söndag 22 januari 2012

Framtiden för en fysiker!

En kandidatexamen, vad ska jag med den till egentligen? Vad händer efter kandidatexamen? Vad är det som skiljer mig från en civilingenjör i fysik? Hur ser "karriärvägen" ut för en fysiker?

Har du funderat över dom frågorna? Då har jag svar till dig!

Fråga dina lärare. De kan ge dig ett hum om vilken väg som är bäst för just det du är intresserad av.

En för den generella fysiken finns det en generell väg. Om man undrar vart man tar vägen i livet om man ger sig in i fysikens värld. Okej då börjar jag.

Karriärväg för den generella fysikern

1. Gymnasiet/komvux ( Föräldrarna sponsrar dig, oftast)
Efter kurser på gymnasiet upp till Fysik B, Matte E och Kemi A får du söka och komma in på ett kandidatprogram i fysik

2. Kandidatprogram i fysik (Csn sponsrar dig och lånar ut pengar till dig, runt 8000kr, kanske föräldrar eller pengar på annat håll)
Tre år av studier i matte och fysik med kurser i tillhörande ämne som du är intresserand av. Här lägger du din grund till framtiden. Delar av kandidatprogrammet går att göra utomlands.

3. Masterprogram i fysik (Csn är fortfarande din kompis, möjligtvis är fler stipendier lättare att få)
Två år av studier i det ämnet som du är intresserad av. Det rekommenderas att göra det utomlands, men inte nödvändigtvis. Det finns stort utbyte mellan världen och Uppsala. Här skräddarsyr du verkligen din grund för framtiden.

Här går civilingenjörer ut och jobbar i företag. Men många civilingenjörer doktorerar också. 

4. Doktorand (Anställd av universitetet, lön på ca 21 000 kr/månaden)
Här forskar du i det ämnet som du är intresserad av. Doktorand är du i 4 år och med undervisning på institutionen kan du doktorera i max 5 år totalt.

4.9 Disputerar till doktor

5. Post. Doc (Anställd av universitet, varierande lön beroende vart du tjänstgör, lite mer än en doktorand)
Du gör din post doc tjänst gärna utomlands för att få erfarenhet. Det är rekommenderat att göra det i 1-2 år.

6. Forskare/Forskar assistent (ingen koll på om det är på universitet eller via vissa projekt)
Efter postdoctjänst kan du komma tillbaka till ditt gamla universitet och forska. Det gör man i 4-6 år

6.9 Blir Docent

7. Biträdande lektor (Oftast lärare på universitetet och handleder doktorander, tjänar 40-50 000kr)
Här är du lektor och undervisar en del och forskar i dina favorit ämnen.

8. Lektor
Efter ett antal år blir du äntligen lektor.

9. Professor (Tjärnar mer än en lektor)
Äntligen har man nått toppen. Forskar, undervisar och handleder doktorander.

Så har du inte haft koll innan på hur man blir professor i fysik så vet du typ vägen dit nu. Den här vägen är såklart bara ett förslag till den generella fysiken. Många fysiker jobbar även på företag efter masterexamen. En fysiker är mer specialiserad på sitt område än vad en civilingenjör är, det är väl den stora skillnaden.

Men det jag vet är att Kandidatprogrammet i fysik är en bra start!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar