Redovisningen av exjobbet gick toppen. Tackar alla som ställde frågor och intresserade sig för mitt arbete! I min rapport kan man läsa i introduktionen:
Här beskriver Redish (1994, American Journal) ”The dead leaves
model”:
·
”Write down every equation or
law the teacher puts on the board that is also in the book.
·
Memorize these, together with
the list of formulas at the end of each chapter.
·
Do enough homework and
end-of-the-chapter problems to recognize which formula is to be applied to
which problem.
·
Pass the exam by selecting the
correct formulas for the problems on the exam.
·
Erase all information from
your brain after the exam to make room for the next set of material.”
På något sätt tycker jag dessa fem punkter sammanfattar de första två åren ganska bra. Stor del känns ibland så men stora delar raderas inte från minnet! De finns där och när det väl är dax att invertera en matris eller integrera en trippelintegral i sfäriska koordinater finns kunskaperna där. Iallafall metoden av hur man söker för att lösa problemet. Sen ska jag lägga till att mina två första år var ju inte direkt utformade för fysiker utan man fick stå ut med att vara en av alla hundra ingenjörsstudenter. Minns någon föreläsning i Pollax aulan då föreläsaren frågar hur många det var från kandfy där och vi var 8 som räckte upp handen och resterande 60 pers i rummet var blivande ingenjörer. Men nu är det ändring på det och det är jag glad för! Tack studierådet!
Så tillbaka till redovisningen. Delar med mig av en bild på min poster från redovisningsdagen. Småkul fakta. När jag satt med en av alla dessa Kjell och väntade på att postern skulle bli utskriven så diskuterade vi hur mycket utskrivarapparaten kostade. Han tippade på 200-250 TUSEN kronor. Inget jag skulle köpa själv bara för att kunna skriva ut A1:or i färg på fotopapper. :P
Men med tanke på rykten jag hört från att alla gymnasieprogram inte längre ger högskolebehörighet eller att det inte alls är så många som läser fysik eller matte för att få behörighet till kandidatprogrammet i fysik så är ni alla som har kämpat er igenom proven på gymnasiet varmt välkomna till prov men med människor som fascineras över det man har prov i.
Det är nog en av kärnorna till att fysik är så kul och att man orkar plugga i tre år matte och fysik. För att människorna som man träffar är nyfikna och fascineras av allt från hur vatten kondenseras på dammpartiklar i luften och bildar moln till att cos(90)^2 +sin(90)^2 faktiskt är lika med ett, varje gång!
Så nu återstår att bestämma vilka kurser man ska ha i sin kandidatexamen innan man ansöker om en sån. När jag inser att 75hp+(exjobb15hp) är bara fysik(minst) och 30hp(minst) är bara matematik så har man ju faktiskt läs sjukt mycket fysik och matte! Men ändå tycker jag att jag bara har skrapat på ytan. Men det öppnar ju bara för att det finns så mycket mer att lära sig!
Vilket säger något om att man kanske ska läsa det där masterprogrammet i fysik. På något sätt känns det coolt att ha behörighet att läsa kurser i:
Symmetri och gruppteori
Kvantmekanik
Kvantfältteori
Astrofysik-Testverktyg för fysikens teorier
Gravitation och kosmologi
Topologi
Modeller för lärande
Fysikens matematiska metoder 2
Stjärnornas fysik
Astropartikelfysik
Plasmafysik
med fler!!!
Men med ett masterprogram innebär det raka vägen in i forskningen och det kanske man ska fundera på över sommaren om det är det man vill göra. Det är ju ändå rätt spännande!
Så jag hoppas jag får se flera av er redovisa era examensarbeten och kalla er själva fysiker om tre år(sökande gymnasieelever), 2år(kandfy1), 1 år(kandfy2).
Själv cyklade jag längs med fyrisån där i slutet av augusti 2010 och tänkte stenhårt bli astronom och efter tre år erkänner jag mig som en fysiker.
