Här sitter jag dagarna i ända bredvid vänner som yttrar sig i meningar av typen "Jag börjar vänja mig vid kommutativa diagram", "Varför lyckas jag inte sätta likhetstecken mellan de här två pair of pants?" och "Kan de inte bara bestämma sig för en definition av Frobenius-algebra?!". När jag ber dem förklara vad för något det är de talar om får jag oftast svar på formen "(p,q)-tensorer är multilinjära objekt som äter p st vektorer och q st kovektorer, och bajsar ut reella tal".
"Mhmm" nickar jag instämmande och fortsätter traggla galaxdata i matlab.
Livet för exjobbsstudenter kan alltså se ganska olika ut, och att sitta med vänner som gör annat ger verkligen perspektiv på mitt eget ämne!
tisdag 28 april 2015
onsdag 22 april 2015
Hjärnskap
Den senaste tiden har det givits flera intressanta föreläsningar här på Ångström. Vi hade en följetång med lunchföreläsningar om "Trygghet i studentlivet", med fokus på bland annat jämställdhet, psykisk hälsa och vart man kan vända sig om man behöver stöd på något sätt. Superbra initiativ, tycker jag!
Sedan smög jag mig in på en kvällsföreläsning med neurovetaren Malin Gutestam anordnad av Sveriges Ingenjörer, om hur man kan använda kunskap om hur hjärnan funkar för att till exempel plugga effektivare eller bli en bättre ledare. Föreläsningen var verkligen hur bra som helst, jag slets mellan att bara sitta och ta in allt hon sade och att skriva ner det så att jag skulle komma ihåg det. Föreläsningen behandlade allt från multitasking och hur man riktar uppmärksamhet till hur man ändrar vanor och vilka inställningar som finns till intelligens och kompetens. Allting kopplat till ren neurofysiologi och hjärnans olika funktioner. Det var väldigt givande och jag tror jag kommer ta med mig kunskapen därifrån genom hela livet.
Alla studenter borde få tillgång till sådan här kunskap, jag tror verkligen vi haft jättestor nytta av att få en sådan här föreläsning när vi börjar studera.
Sedan smög jag mig in på en kvällsföreläsning med neurovetaren Malin Gutestam anordnad av Sveriges Ingenjörer, om hur man kan använda kunskap om hur hjärnan funkar för att till exempel plugga effektivare eller bli en bättre ledare. Föreläsningen var verkligen hur bra som helst, jag slets mellan att bara sitta och ta in allt hon sade och att skriva ner det så att jag skulle komma ihåg det. Föreläsningen behandlade allt från multitasking och hur man riktar uppmärksamhet till hur man ändrar vanor och vilka inställningar som finns till intelligens och kompetens. Allting kopplat till ren neurofysiologi och hjärnans olika funktioner. Det var väldigt givande och jag tror jag kommer ta med mig kunskapen därifrån genom hela livet.
Alla studenter borde få tillgång till sådan här kunskap, jag tror verkligen vi haft jättestor nytta av att få en sådan här föreläsning när vi börjar studera.
onsdag 1 april 2015
ASP-dagarna
Förra torsdag-fredag var jag och två klasskompisar på ASP-dagarna, en slags konferens med fokus på aktiv studentmedverkan. Den bestod av föreläsningar, workshops, gruppdiskussioner och lunch och fika med forskare i ämnet. Det var helt otroligt intressant och inspirerande!
Det var under fysikundervisning i praktiken-kursen förra hösten som mitt intresse väcktes för sådana här frågor, men inte förrän nu förstod jag att det fanns grupper vid Uppsala Universitet som jobbade heltid med dem. På Fysikens didaktik-avdelningen här på Ångström jobbar de ju mycket med hur studenter bäst lär sig fysik, men ASP syftar mer till att få studenter att engageras i konstruerandet av själva utbildningen och läroplanen. Många bra idéer kom på tal men de flesta hade nog behövt omarbetas lite för att kunna implementeras på just fysikprogrammet. Det var till exempel en lärare inom humaniora som helt hade lämnat över ansvaret på studenterna att bestämma hur de skulle lära sig det de skulle lära sig. Inom fysik har vi ju trots allt något slags rätt eller fel, och behöver en vägvisare. Dock tror jag att det hade gynnat oss studenter om vi hade fått påverka strukturen på vår utbildning mer, på en massa olika sätt som diskuterades under dagarna.
Vi diskuterade också olika anledningar till att det ofta finns en sådan motvilja från universitetets sida att låta studenterna styra sin utbildning mer. Jag skulle tro att det ofta hänger ihop med synen på utbildning som tillgodogörande av kunskap, och att universitetet inte har ansvar för studenters personliga utveckling (som ju absolut främjas om studenterna tillåts medverka i utformandet av sina kursplaner). Och, som föreläsaren Cherie Woolmer påpekade, att studenter inte ses som kompetenta medarbetare, när vi egentligen kanske bara har lite annorlunda synvinklar som dessutom kan vara utvecklande.
På det hela taget gav konferensen en väldig energi och en vilja att förbättra utbildningen på de här punkterna. Speciellt blev vi väldigt inspirerade att delta i sådana här evenemang i framtiden.
Eftersom jag inte ens hade hört om ASP:s arbete innan min gamla propp-lärare snappade upp mig i korridoren och berättade om konferensen, har jag inget emot att göra lite reklam för dem, så för er som är intresserade av ämnet länkar jag till ASP:s sida här :)
Det var under fysikundervisning i praktiken-kursen förra hösten som mitt intresse väcktes för sådana här frågor, men inte förrän nu förstod jag att det fanns grupper vid Uppsala Universitet som jobbade heltid med dem. På Fysikens didaktik-avdelningen här på Ångström jobbar de ju mycket med hur studenter bäst lär sig fysik, men ASP syftar mer till att få studenter att engageras i konstruerandet av själva utbildningen och läroplanen. Många bra idéer kom på tal men de flesta hade nog behövt omarbetas lite för att kunna implementeras på just fysikprogrammet. Det var till exempel en lärare inom humaniora som helt hade lämnat över ansvaret på studenterna att bestämma hur de skulle lära sig det de skulle lära sig. Inom fysik har vi ju trots allt något slags rätt eller fel, och behöver en vägvisare. Dock tror jag att det hade gynnat oss studenter om vi hade fått påverka strukturen på vår utbildning mer, på en massa olika sätt som diskuterades under dagarna.
Vi diskuterade också olika anledningar till att det ofta finns en sådan motvilja från universitetets sida att låta studenterna styra sin utbildning mer. Jag skulle tro att det ofta hänger ihop med synen på utbildning som tillgodogörande av kunskap, och att universitetet inte har ansvar för studenters personliga utveckling (som ju absolut främjas om studenterna tillåts medverka i utformandet av sina kursplaner). Och, som föreläsaren Cherie Woolmer påpekade, att studenter inte ses som kompetenta medarbetare, när vi egentligen kanske bara har lite annorlunda synvinklar som dessutom kan vara utvecklande.
På det hela taget gav konferensen en väldig energi och en vilja att förbättra utbildningen på de här punkterna. Speciellt blev vi väldigt inspirerade att delta i sådana här evenemang i framtiden.
Eftersom jag inte ens hade hört om ASP:s arbete innan min gamla propp-lärare snappade upp mig i korridoren och berättade om konferensen, har jag inget emot att göra lite reklam för dem, så för er som är intresserade av ämnet länkar jag till ASP:s sida här :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)