Ny bloggare!

Som Cissi nämnt i flera inlägg under våren och sommaren så är hon nu mer eller mindre en fulländad kandidatfysiker - en fantastisk prestation, grattis till henne! Detta innebär dock att eftersom hon nu slutar på programmet behövs någon som tar över den här bloggen efter henne, så att ni kan fortsätta läsa om de oändliga äventyren på Ångström med omnejd.
Hon erbjöd mig uppdraget, jag sa ja, och alltså antar jag att en presentation är på sin plats.

Jag heter Marika och börjar nu andra året på Kandidatprogrammet i Fysik vid Uppsala Universitet. Mitt intresse för fysik väcktes för första gången under högstadiet då jag gjorde ett arbete om svarta hål, vilket innebar att jag då jag läste runt på olika wikipediaartiklar exponerades för ämnen som vakuumfluktuationer, kvantmekanik och våg-partikeldualiteten. Jag fattade ingenting av vad jag läste. Men en sak förstod jag: Det var inte självklart att rymden var tom. Det var inte självklart att universum var oändligt, eller att det inte på något sätt var ändligt för den delen. Man visste egentligen inte ens vad ljus var. Jag började ifrågasätta allt, och snabbt eskalerade det hela till mer eller mindre existentiella tankar, tankar som jag än idag grubblar på, men insett att delar av kosmologin, kvantmekaniken och de flesta lite mer "abstrakta" delarna av fysiken adresserar på ett vettigt sätt. Alltså finns sannolikheten att mina blogginlägg kommer röra sig lite mer i dessa kretsar. Fast min främsta uppgift kanske ändå är att skriva om kandidatprogrammet.

Anledningen till att jag började läsa fysik var att jag ville ha svar på mina frågor. Antingen att få dem förklarade för mig av någon, eller att jag någon gång i framtiden ska ha chansen att besvara dem själv. Att läsa ett år fysik har gett mig verktygen till att förstå universum lite bättre, och då har jag ändå bara läst ett års kandidatfysikkurser. Jag har också insett att saker jag innan tyckte var trista, som rörelsemängder och entropier i termodynamiska system, faktiskt är väldigt intressanta, om än på ett annat sätt än frågor som "Hur uppstod allt?". Vissa fenomen är till och med intressanta på ett uteslutande matematiskt sätt, något som var helt otänkbart för mig för ett år sedan.

Programmet är tufft, det tycker jag verkligen. Men jag hoppas ändå att jag ska kunna hålla entusiasmen uppe och fortsätta skriva intressanta inlägg på bloggen.

Jag har hört att Cissi har inspirerat folk till att söka sig till Kandfy i just Uppsala, att den här bloggen får många visningar och att de kommer från många olika delar av världen. Det gör mig helt ärligt ganska nervös, men det ska bli spännande att höra era reaktioner! 

Kanske kommer Cissi titta in och slänga upp ett inlägg om livet efter kandidatexamen, eller om FysKam som jag tyvärr inte är så aktiv i. Hoppas i alla fall ni finner bloggen givande och tittar in då och då!