Och så skulle man leka lite med oscilloskopet. Inte det lättaste att härma radioaktivt sönderfall med en pulsgenerator. Men det gick efter lite känsla!
En fin röd låda som mäter energin hos den inkommande elektronen, och ett sånt där prov 221Am, Armericium. Skulle mäta på olika avstånd och se hur mycket strålningen avtar med avståndet. Och ja, gissa vilken funktion som beskriver det då????? Jo, den ständigt återkommande 1/r^2.
Liten fin plott på ett "berg" och vart K-skalet och L-skalet finns som energi nivåer.
Sen kom det ju snö dessa dagar! Då blir det lite mer utmaning att ta sig till Ångström liksom.
Men här är fina Ångström intäkt i snö.
Yes! Completed inlämningsuppgift. Det här med Comton scattering är bra att kunna=)Arbetsyta. Ganska nice utrustning faktiskt. Inte som mekanik labbarnas utrustning som är lite slitna och småtrasiga. (Iaf då jag hade de)
Ännu ett sånt där prov som man inte får ta med sig hem. Här detekterar man fotonerna som kommer från sönderfallen. Och om ni inte inte vill sitta och fundera i en timme nästa år så kan jag tipsa med att anihilering av en elektron och en positron ger två fotoner. Provet är sådär fint skyddat=)
Här är ett mycket vackert spektra över antal per energi. Den fjärde peaken återkom ständigt i varje mätning. Vi gissade först att det var Higgs, men sen var det ju bara kobolt, som finns i människokroppen som registrerades.
Just det här mätningen kommer från ett radioaktivt ämne som har beta sönder fall och i beta sönderfall, både plus och minus så bildas det neutrinos. Och ja, det är väl hittilts så nära under kandidat programmet jag har kommit i kontakt med att räkna neutrinos. Och vad gjorde man med den? När man äntligen får skriva neutrinons beteckning, jo man approximerar den till noll. Så den ändå inte är där. Bra nära är man iallafall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar